Tag Archives: Ensamma hjärtan och hemlösa hundar

Läsetankar

Mitt nya år kunde startat bättre! Det inleddes med lite sjukdomar så därför har inte många knop blivit gjorda. Men det finns fördelar med att vara sjuk också: Man uppskattar normaltillståndet lite mer och man får tid att läsa.

När jag var yngre var jag världens bokmal. Läste varje ledig stund. För några år sedan tappade jag bort läsningen och har nästan tyckt att det är lite jobbigt att börja läsa en bok, tänk om den är dålig och så har jag slösat en massa tid på den! Ändå har det blivit några titlar per år, och under senaste 1,5 året har jag varit med i en bokcirkel. Vi röstar fram en ny bok ungefär var sjätte vecka som vi läser och sedan träffas vi och pratar om den (och mycket om allt annat utom böcker). Det fina är att det inte finns några krav på att läsa ut boken eller att ens öppna den alls. Det är ju också något att diskutera, varför kom jag inte igenom den?

WP_20130811_00820130811103855

Jag har både köpt och fått massa böcker som jag inte hunnit mig igenom. Varje gång jag läst en bra bok blir jag sugen på en till. Kanske borde rada upp dem på en egen hylla så att jag lätt hittar rätt bok för sinnesstämningen.

Av bokcirkelböckerna har jag nog bara läst ut ungefär hälften av alla dessa böcker av olika skäl, men den senaste läste jag helt och hållet. En lättläst, mysig och behaglig bok som heter En liten hattaffär på hörnet av Marita Conlon-McKenna. Den kanske inte hör till de böcker som förändrar ens liv, men jag tycker absolut att denna typ av litteratur fyller en viktig funktion i att ge avkoppling och utrymme för fantasi. Vissa böcker sätter igång tankeverksamhet och känslostormar, men En liten hattaffär på hörnet lät mig slappna av och se vackra kreationer och miljöer framför mig. Av bara farten så fortsatte jag med en annan feel-goodroman jag hade hemma: Ensamma hjärtan och hemlösa hundar av Lucy Dillon. Också läsvärd tycker jag, och av samma typ som hattaffären. Nu skall jag påbörja ännu en bok har jag tänkt, men frågan är vilken? Funderar på Läckbergs Änglamakerkan som har stått i bokhyllan i nästan ett år. Eftersom jag hade en nyfödd bebis själv och dessutom kände mig ganska instabil av diverse hormoner har jag inte vågat läsa den, men nu känner jag mig mer som folk igen och så närmar sig ju ettårsdagen för pyret!

3 kommentarer

Filed under Hemmaliv